Lange sedan jag uppdaterade, men nu kommer ett (troligtvis) sista inlagg innan jag lamnar detta land for det dar down under. Far se hur mycket tid och ork jag kommer ha att blogga dar, har namligen tankt att surfa, dyka, festa och gora annat sant kul snarare an att sitta vid nagon dator. Forhoppningsvis.
Sedan sist har mamma varit har! Forsta veckan for vi runt i stan, kollade pa tempel, forundrades over trafiken, sophanteringen och kaoset, frossade i god mat pa restauranger och hemma, shoppade och gick pa ett brollop. Ganska annorlunda fran nagot svenskt brollop, dom har en massa traditioner och grejer som dom inte vet bakgrunden till, dom bara gor. Fint var det i alla fall, god mat och festlig musik.
Andra veckan for vi tillsammans med min rumskompis Anna och hennes mor Renate till Pokhara, en liten turiststad fem timmar harifran. Dar njot vi av det varma vadret och den friska luften, och gav oss ut pa en kort tvadagarstrekk till Panchase. Kort var det, och karta hade vi, sa vi tankte "na, vi behover ingen guide, vi kan lasa kartan och fraga oss fram". Tips till alla andra trekkare som eventuellt kan tankas lasa en har bloggen: gor inte sa, skaffa en guide. Eller en nagot battre och mer uppdaterad karta an den vi hade. Det borjade med att vi blev visade at helt fel hall. Det kandes fel, men eftersom tva av varandra oberoende personer pekat at det hallet sa gick vi. En timme uppfor trappor. Sen var det bara att vanda, ga ner och borja om. Sa ett litet tag var vi ratt, innan vi motte ett par andra trekkare och fragade om vagen. Nagot missforstand gjorde att dom visade oss vagen upp till berget istallet for ner till byn. Ytterligare fyra-fem timmar uppfor trappor, och vi var redan sena. Alla var otroligt trotta nar vi slutligen kom upp och motte en eremitsnubbe som sa att vi maste ga ner till byn. Da borjade det morkna, sa pa med pannlampor och ta sig nerfor trappor en timma i morkret. Inte att rekommendera. Nagon manniska sa dessutom dagen efter att det hade setts tigrar i det omradet just den kvallen, men vi tror pa att det var ett daligt skamt... Val nere i "byn" fick vi iallafall rum i ett gasthus, mat och vila. Andra dagen var vi ocksa fel enligt varan karta, men fick guidning av en kille som ocksa skulle till Pokhara. Varan hjalte den dagen.Soluppgangen pa morgonen, vilken avnjots uppe pa berget, var i alla fall magisk.
Val tillbaka i Pokhara testade jag och mamma pa falconary, alltsa att trana falkar eller i detta fallet, Black kite. Stencoolt, en riktig hojdpunkt!
Efter Pokhara for vi vidare till den lite mindre turistfyllda byn Tansen, dar vi traffade pa Olof, en mycket avlagsen slakting till mig, och hans fru Charlotta som jobbar pa sjukhuset dar. United Hospital jobbar for att ge god vard aven till de fattigaste med hjalp av en fond. Folk vallfardar dit fran de mest avlagsna byar och fran indien for att fa del av detta. Kan rekommendera deras blogg for den som vill veta mer om deras jobb dar www.bjorkdahl.blogspot.com (dom ar dessutom mycket battre an jag pa att lagga upp bilder, sa om man vill se lite hur det ser ut har sa kan man kika dar)
Efter Tansen for vi vidare till Bardia Nationalpark, utom Anna som for tillbaka till Katmandu. I Bardia bodde vi pa ett jattemysigt resort i en liten lerhydda, chillade i solen, gick pa jungelsafari och elefantsafari och sag farska tigerspar (men ingen tiger), apor och hjortar, krokodiler och en pytonorm samt fyra noshorningar. Var ganska coolt. Elefantritten pa morgonen var ocksa en harlig upplevelse, aven om vi inte sag nagra fler djur.
Flog sedan hem till Kathmandu. Inrikesflyg i Nepal ar ungefar lika valorganiserat som allting annat, spelar ingen roll om man ar sen till gaten, passen kan man nastan lamna i fickan och flyget var (suprise!) minst trettio minuter forsent. Men spannande, och skonare an att aka buss i fjorton timmar.
Sa efter att ha lamnat mor pa flygplatsen i torsdags och sett till att hom kommit hem till sverige med det mesta av min packning, ar det nu bara forberedelser infor nasta resa. Australien kommer att bli toppen, tror och hoppas jag. Omdu har nagot tips eller nagon trevlig kontakt som du vill dela med dig av sa mottages sadant tacksamt! Ostkusten och mojligtvis Tazmanien kommer jag att hanga pa.
Horde att ni fortfarande har sno hemma, trakigt for er. Kor forsiktigt och ta hand om er, jag vill kunna traffa er igen nar jag kommer hem!
Sedan sist har mamma varit har! Forsta veckan for vi runt i stan, kollade pa tempel, forundrades over trafiken, sophanteringen och kaoset, frossade i god mat pa restauranger och hemma, shoppade och gick pa ett brollop. Ganska annorlunda fran nagot svenskt brollop, dom har en massa traditioner och grejer som dom inte vet bakgrunden till, dom bara gor. Fint var det i alla fall, god mat och festlig musik.
Andra veckan for vi tillsammans med min rumskompis Anna och hennes mor Renate till Pokhara, en liten turiststad fem timmar harifran. Dar njot vi av det varma vadret och den friska luften, och gav oss ut pa en kort tvadagarstrekk till Panchase. Kort var det, och karta hade vi, sa vi tankte "na, vi behover ingen guide, vi kan lasa kartan och fraga oss fram". Tips till alla andra trekkare som eventuellt kan tankas lasa en har bloggen: gor inte sa, skaffa en guide. Eller en nagot battre och mer uppdaterad karta an den vi hade. Det borjade med att vi blev visade at helt fel hall. Det kandes fel, men eftersom tva av varandra oberoende personer pekat at det hallet sa gick vi. En timme uppfor trappor. Sen var det bara att vanda, ga ner och borja om. Sa ett litet tag var vi ratt, innan vi motte ett par andra trekkare och fragade om vagen. Nagot missforstand gjorde att dom visade oss vagen upp till berget istallet for ner till byn. Ytterligare fyra-fem timmar uppfor trappor, och vi var redan sena. Alla var otroligt trotta nar vi slutligen kom upp och motte en eremitsnubbe som sa att vi maste ga ner till byn. Da borjade det morkna, sa pa med pannlampor och ta sig nerfor trappor en timma i morkret. Inte att rekommendera. Nagon manniska sa dessutom dagen efter att det hade setts tigrar i det omradet just den kvallen, men vi tror pa att det var ett daligt skamt... Val nere i "byn" fick vi iallafall rum i ett gasthus, mat och vila. Andra dagen var vi ocksa fel enligt varan karta, men fick guidning av en kille som ocksa skulle till Pokhara. Varan hjalte den dagen.Soluppgangen pa morgonen, vilken avnjots uppe pa berget, var i alla fall magisk.
Val tillbaka i Pokhara testade jag och mamma pa falconary, alltsa att trana falkar eller i detta fallet, Black kite. Stencoolt, en riktig hojdpunkt!
Efter Pokhara for vi vidare till den lite mindre turistfyllda byn Tansen, dar vi traffade pa Olof, en mycket avlagsen slakting till mig, och hans fru Charlotta som jobbar pa sjukhuset dar. United Hospital jobbar for att ge god vard aven till de fattigaste med hjalp av en fond. Folk vallfardar dit fran de mest avlagsna byar och fran indien for att fa del av detta. Kan rekommendera deras blogg for den som vill veta mer om deras jobb dar www.bjorkdahl.blogspot.com (dom ar dessutom mycket battre an jag pa att lagga upp bilder, sa om man vill se lite hur det ser ut har sa kan man kika dar)
Efter Tansen for vi vidare till Bardia Nationalpark, utom Anna som for tillbaka till Katmandu. I Bardia bodde vi pa ett jattemysigt resort i en liten lerhydda, chillade i solen, gick pa jungelsafari och elefantsafari och sag farska tigerspar (men ingen tiger), apor och hjortar, krokodiler och en pytonorm samt fyra noshorningar. Var ganska coolt. Elefantritten pa morgonen var ocksa en harlig upplevelse, aven om vi inte sag nagra fler djur.
Flog sedan hem till Kathmandu. Inrikesflyg i Nepal ar ungefar lika valorganiserat som allting annat, spelar ingen roll om man ar sen till gaten, passen kan man nastan lamna i fickan och flyget var (suprise!) minst trettio minuter forsent. Men spannande, och skonare an att aka buss i fjorton timmar.
Sa efter att ha lamnat mor pa flygplatsen i torsdags och sett till att hom kommit hem till sverige med det mesta av min packning, ar det nu bara forberedelser infor nasta resa. Australien kommer att bli toppen, tror och hoppas jag. Omdu har nagot tips eller nagon trevlig kontakt som du vill dela med dig av sa mottages sadant tacksamt! Ostkusten och mojligtvis Tazmanien kommer jag att hanga pa.
Horde att ni fortfarande har sno hemma, trakigt for er. Kor forsiktigt och ta hand om er, jag vill kunna traffa er igen nar jag kommer hem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar