Icke-klagan

Jag vill klaga på att jag spenderar ännu en kväll hemma på landet. Jag vill klaga på fil och flingor till kvällsmat. Jag vill klaga på att jag är blöt om min ena häl för att min sko är trasig. Jag vill klaga på att det är kallt. Jag vill klaga på att mitt internet inte fungerar som det ska. Jag vill klaga på att jag måste göra saker som jag egentligen inte vill! Jag vill klaga på att världen är orättvis. Men jag är alldeles för medveten om att jag antingen kan göra något åt saken, eller gilla läget och se det hela positivt. Jag är ibland trött på att aldrig kunna klaga på saker, som så många andra här i världen tycks kunna göra (ibland alldeles för mycket), utan att få jobbiga uttryck i mitt huvud i stil med “du har ansvar för dina egna val“, “motivation och inställning“, “bakom varje måste finns ett vill” och “ur varje negativ händelse kommer något gott” En positiv och medveten inställning och internt locus of control är säkert skitbra, men ibland är det bara jävligt irriterande och drygt.